AI kommer inte att resa väggar, dra el eller lyfta bjälklag. Om Sverige vill bygga snabbare, grönare och säkrare måste vi utbilda långt fler människor i bygg.
I många branscher är rädslan att AI ska ersätta människor. I bygg är faran snarare den motsatta: att vi inte har tillräckligt många yrkesskickliga människor som kan utnyttja verktygen som AI skapar.
Behovet av byggkapacitet är akut. Sverige står inför en dubbel utmaning: ett evigt ökande bostadsbehov och en omställning där offentliga byggnader, bostäder och industriella anläggningar behöver energieffektiviseras och klimatanpassas. Det är projekt som kräver tusentals installatörer, träarbetare, betongare, maskinförare och arbetsledare. Projekten kräver också mättekniker, BIM‑samordnare och planerare med dataförståelse. När stora pensionsavgångar sammanfaller med sjunkande söktryck till flera yrkesprogram riskerar hindren att hårdna till den grad att vi inte kan lösa upp dem.
I en debattartikel i Dagens industri presenterade Johan Onno, vd för Mur & Putsföretagen, Elin Kebert, expert på kompetensförsörjning på Byggföretagen, och Johan Aspelin, vd för Golvbranschen färska siffror: ”De närmaste åren gör pensionsavgångar att runt 8.000 personer lämnar byggbranschen årligen. Samtidigt finns endast 5.000 utbildningsplatser på bygg- och anläggningsprogrammet i hela Sverige.”
Resultatet blir försenade byggen, dyrare kalkyler och till syvende och sist en minskad vilja att investera.
Vi behöver en nationell satsning
Lösningen på sikt ligger inte i ännu en mjukvara, den ligger i utbildning. Vi behöver en nationell satsning som gör bygg till en framtidsbransch där AI är en del av yrkesstoltheten, inte ett hot mot den. Fyra spår är avgörande.
För det första: modernisera grundutbildningen. Gymnasiets yrkesprogram och vuxenutbildningen måste spegla verkligheten på dagens arbetsplatser. Det handlar om att lära ut byggfysik och materialkännedom lika mycket som att låta elever arbeta i BIM‑miljöer, läsa digitala ritningar och förstå hur sensorer och maskinstyrning fungerar. Matematik ska inte ses som hinder utan som verktyg för mängdning, logistik och kvalitetskontroll. Kurser i arbetsmiljö och etik behöver uppdateras för att täcka AI‑stöd vid riskbedömning och integritet i datainsamling.
För det andra: gör vidareutbildning möjlig i vardagen. Bygg är ett lagarbete, och laget byts inte ut bara för att systemen uppgraderas. Vi behöver snabba, modulära mikromeriter som kan tas under lågkonjunktur eller mellan projekt: ”AI-planering för arbetsledare”, ”drönarinspektion för takläggare”, ”digital tvilling – från modell till verklighet”.
Arbetsgivare, fack och utbildningsanordnare kan tillsammans skapa standardiserade moduler som känns igen mellan företag och regioner. Ett personligt ”kompetenskonto” – fyllt med timmar snarare än pengar – skulle göra det enklare för både egenanställda och småföretagare att uppgradera sig utan att förlora inkomst.
För det tredje: bredda ingångarna Om vi menar allvar med att skala upp måste fler kunna kliva in. Fler kvinnor måste kunna se bygg som en karriär, inte som ett undantag. Nyanländas erfarenhet från bygg i andra länder bör valideras snabbt och riktat, med kompletterande kurser i svenska facktermer, säkerhetsrutiner och digitala verktyg. Högskola och yrkeshögskola behöver fler broar: en snickare ska kunna läsa till arbetsledare med datakunskap; en ingenjör ska kunna ta korta påbyggnader i produktion och arbetsmiljö. Sträckan mellan teori och praktik måste bli kortare.
För det fjärde: finansieringen måste säkras. Bredare ingångar räcker inte om jobben inte blir av. När ROT och RUT styr efterfrågan blir likviditeten avgörande för att utbildade arbetslag faktiskt får uppdragen. På kort sikt finns tillfälliga lättnader – separata tak 2024 och en höjd ROT-subvention för arbeten som betalas 12 maj–31 december 2025 – som kan tidigarelägga renoveringar och hålla hjulen igång. På hushållssidan handlar det ofta om att låna pengar. Det kan vara rimligt om kalkylen håller, men kräver nykter prövning: rörlig ränta, amorteringskrav och total kostnad måste vägas mot energibesparing, fastighetsvärde och alternativkostnad.
När hushållen får kalkylen att gå ihop sprids effekten uppåt: fler beslutade renoveringar ger jobb nu, högre energieffektivitet dämpar kostnaderna framåt och stärker både produktivitet och skattebas.
Till den som tvivlar
Den som tvivlar på nyttan av utbildning i ett AI‑styrt bygge kan gå en runda på en modern arbetsplats. Där kan en maskinförare med millimeterprecision följa en digital terrängmodell, samtidigt som ett AI‑system varnar för kollisioner. En montör kan med förstärkt verklighet få exakta mått och infästningspunkter framför skyddsglasögonen. En arbetsledare kan se hur leveranser, väderprognoser och bemanning påverkar tidplanen och besluta om en förflyttning av moment som sparar både tid och olyckor. Men allt detta kräver tolkningsförmåga, kritiskt tänkande och kommunikation. Det är utbildningens verkliga kärna.
Vikten av yrkesstolthet
Det finns också ett värde som inte syns i kalkylen: yrkesstolthet. När vi talar om AI i bygg får
vi inte förminska hantverket. Tvärtom. En väl lagd fasad, en tät installation, en säker gjutning – allt det som avgör livscykelkostnaden och tryggheten – blir inte mindre viktigt för att planeringen är digital. Det blir viktigare eftersom fel kan spridas snabbare. Därför måste vi också prata om arbetsvillkor: rimliga scheman, god arbetsmiljö och möjlighet till utveckling. Talang stannar där professionalismen premieras.
AI är en katalysator för ett kunnigare, säkrare och mer produktivt byggande i Sverige. Men det krävs handling nu: fler utbildningsplatser, uppdaterade kursplaner, riktade omställningspaket, smart upphandling och miljöer där teori kan bli praktik. Annars står vi snart där med avancerade modeller, men med få som kan förverkliga dem, och ytterligare ett förlorat år i bostads- och klimatkapplöpningen.
AI tar inte över byggandet. Det gör människor som behärskar både verktyget och yrket. Låt oss se till att de blir fler.
