DIY, att själv ta sig an något, som reparationer i hemmet ger en känsla av tillfredsställelse när man lyckas övervinna problem. Några enkla åtgärder förhindrar ofta att småfel växer till kostsamma katastrofer och är något man borde klappa sig på axeln för när man utför det. Men för många VVS-relaterade problem, särskilt de större, är att själv försöka åtgärda problemen riskfyllt. Den centrala frågan att ställa sig är: När är egen förmåga en tillgång och när blir den bara en risk?
Underlätta själv och avlastas av experter
Att hantera vardagliga problem proaktivt är det mest effektiva sättet för att undvika större bekymmer. Några VVS-arbeten kan underlättas av enkla underhållsåtgärder som de allra flesta klarar av med rätt vägledning och verktyg. Dessa saker kräver sällan ingrepp i fasta installationer och är därför förenade med minimal risk. Två klassiska exempel är rensning av avlopp och luftning av element där en egen insats faktiskt kan hjälpa.
Stopp i avloppet är ett av de vanligaste problemen, och det kan åtgärdas stegvis. Det första steget består av att hälla ner hett vatten med fettlösande diskmedel. Om det inte räcker, används vaskrensare för att skapa tryck. Fungerar det inte heller är nästa steg att manuellt rengöra vattenlåset under handfatet eller diskbänken från uppsamlade rester, vilket både kan utföras själv om man har bra koll eller lämnas till professionella. Därefter kan ett rensband användas för att peta bort proppar som sitter djupare ner i ledningssystemet. Propplösande kemikalier bör däremot hanteras med stor försiktighet och av någon som vet vad de gör, då de innehåller starkt frätande ämnen.
Luftning av element brukar fastighetsägare utföra regelbundet. Det förbättrar systemets värmeeffektivitet och sänker energikostnaderna. Arbetet kräver en luftningsnyckel och en skål för att fånga upp eventuellt vatten. Det går att lära sig själv och annars kan man anlita hjälp.
Högre risker och större projekt
Att byta blandare är någonstans mitt emellan enkelt och avancerat. Försiktighet är dock avgörande. Ett vanligt misstag är att dra åt muttrar för hårt, montera packningar felaktigt eller använda verktyg av fel storlek, vilket skadar blandaren och orsakar läckage och då är professionell hjälp att föredra.
Vissa VVS-arbeten är dock så komplexa och kritiska för byggnadens integritet att det inte är ekonomiskt eller juridiskt försvarbart att utföra dem själv. Dessa arbeten berör fasta installationer där ett misstag kan få katastrofala och kostsamma följder. Projekt som installation av nya rörsystem, vattenburen värme och varmvattenberedare eller byte av golvbrunn är alla komplexa installationer som kräver auktorisation.
Att dra nya rör kräver till exempel korrekt rördimensionering för att systemet ska fungera optimalt. Installation av vattenburen värme är ett arbete som inte får utföras av privatpersoner. Byte av en golvbrunn är ett av de mest riskfyllda VVS-projekten. Det är komplicerat och involverar byggnadens vattentäta skikt, som skyddar mot fuktskador. En felaktig installation kan förstöra tätskiktet och därmed husets fuktskydd, vilket leder till enorma vattenskador. Arbeten som rör tätskikt i våtrum är föremål för strikta byggregler och branschstandarder.
Direkta ingrepp i anslutningen till det kommunala vatten- och avloppsnätet är alltid en uppgift för en professionell. Olika kommuner har olika nät och bor du till exempel i Sollentuna är det Sollentuna Energi & Miljö som sköter underhåll och säkerhet av den enskilda kommunens vatten och avlopp. Fastighetsägaren är själv ansvarig för ledningarna fram till den så kallade förbindelsepunkten, men akuta åtgärder vid en läcka på nätet av VVS i Sollentuna ska hanteras av fackmän och kommunala myndigheter, och motsvarande i andra kommuner.
Frihet och ansvar
Den största skillnaden mellan att göra ett VVS-jobb själv och att anlita ett proffs är inte bara skicklighet utan främst ansvarsfrågan vid ett eventuellt fel. Lagstiftningen, via Boverkets byggregler, föreskriver att VVS-arbeten ska utföras “fackmannamässigt”. Denna term har en specifik innebörd för en professionell, nämligen att arbetet följer de branschregler som tagits fram.
En privatperson kan utföra ett lagligt arbete men uppstår en skada kommer även en praktisk utmaning: den egna bevisbördan. En auktoriserad VVS-firma utfärdar ett kvalitetsdokument som bevis på att branschreglerna har följts. En hemmareparatör har ingen sådan dokumentation. Utan intyget hamnar fastighetsägaren i en svår situation där de måste bevisa att arbetet är fackmannamässigt utfört, vilket är nästan omöjligt i en tvist med ett försäkringsbolag.
Ett litet, omedvetet läckage från en felaktigt åtdragen koppling kan droppa i månader eller år. Denna typ av smygande läcka orsakar mögel och rötangrepp som inte klassas som en plötslig och oförutsedd skada. Resultatet är en enorm skada som inte omfattas av försäkringen och den lilla ekonomiska besparingen från DIY-projektet kan bli en stor, icke-försäkringsbar kostnad. En felaktig DIY-installation som är dold i en vägg eller under ett golv kan även klassas som ett dolt fel vid en framtida försäljning. Det är därför skillnaden i risk som är enorm och den största anledningen att ha med i beräkningen vid avvägningen av att själv utföra något eller ta in hjälp.
